Kom tillbaka i jobb efter skadan: "Planera i tid"

Fredrik Ask har gjort två diskbråcksoperationer och måste vara försiktig med ryggen. Han var sjukskriven i sju månader och fick komma tillbaka till jobbet trots att han inte var helt frisk och var därför tvungen att dra ner på tempot och undvika tunga lyft.
Fredriks fall är ett typexempel på hur rehabilitering på jobbet kan säkra din plats på arbetsmarknaden – men det gäller att börja planera i god tid. Redan efter 14 dagars sjukskrivning bör man börja planera.

Brev från Försäkringskassan

Efter 90 dagars sjukskrivning brukar Försäkringskassan skicka ut ett brev till arbetsgivaren och fråga om den sjukskrivna kan gå tillbaka till jobbet och utföra ett lättare arbete. Ofta skriver arbetsgivaren slentrianmässigt något i stil med: ”det finns inte något lätt arbete här”.
Innan detta sker, behöver du agera.
– Ta kontakt med en förtroendevald, säger Jon Andersson, försäkringsansvarig i Byggnads region Västerbotten.
– Diskutera din situation och gör en lista på allt jobb som går att göra trots nedsättningen av arbetsförmågan. Dammsug firman på arbetsuppgifter helt enkelt.

Vill du läsa fler liknande artiklar? Gå med i Facebookgruppen ”Dina försäkringar på bygget”. Där publiceras Byggnadsarbetarens artiklar om försäkringar.
Att få komma tillbaka till jobbet och göra lättare arbetsuppgifter en tid, kanske jobba 25 procent till en början, 50 procent efter ett tag, och sen växla upp till 75 räddar den anställda från utanförskap och ekonomiska förluster. För hur lätt är det att efter en långtidssjukskrivning gå ut i arbetslöshet och skaffa ett nytt, lättare jobb i en ny bransch?
Fredrik Asks arbetsgivare tog sitt ansvar och lät honom ta de lättaste arbetsuppgifterna och han fick jobba halvtid i två och en halv månad efter heltidssjukskrivningen.
– Jag möttes av förståelse och arbetskamraterna till och med bromsade mig, för att skona ryggen, säger Fredrik, som senare handplockades av en annan firma vid namn Metodgolv.
– Jag fick ett nytt jobb som arbetande arbetsledare vilket passade mig perfekt. Nu arbetar jag cirka 65 procent ute på bygget och 45 procent på kontoret, säger han.

Efter 180 dagar brukar Försäkringskassan i de flesta fall fatta beslut om indragen sjukpenning. Den som är sjuk eller skadad måste då gå tillbaka till jobbet, eller söka ett nytt, lättare arbete någon
annanstans.
– Ofta brukar både den sjuka personen och arbetsgivaren skjuta problemet framför sig och tänka att ”det ordnar sig på något sätt”. Efter 180 dagar kommer chocken. Ingen sjukpenning. Och när personen knackar på chefens dörr och vill ha anpassade arbetsuppgifter blir chefen överrumplad och har svårt att hantera sitt arbetsgivaransvar, säger försäkringsansvarige Jon Andersson.

Fredrik Ask stretchar regelbundet, inte bara hemma utan även på jobbet, för att inte få ont i ryggen.

Det är ingen tvekan om att arbetsgivaren har ett tydligt ansvar när det gäller rehabilitering på arbetsplatsen. Lagen säger att arbetsgivaren ska bistå med de anpassningar som krävs, för att den sjuka ska kunna komma tillbaka till jobbet.
– Därför är det viktigt att börja diskutera rehabilitering i ett tidigt skede. Med en egen lista med detaljerade arbetsuppgifter som personen faktiskt kan göra – blir det lättare att få med sig arbetsgivaren. Arbetsgivare brukar också tycka att det är bra att en facklig förtroendevald är med. Byggjobbarna, som vill vara starka och friska från dag ett, behöver peppning, säger Jon Andersson.

Kontakt med läkare och arbetsgivare

Fredrik Ask var borta från jobbet i fem månader.
– Jag höll hela tiden kontakt med läkaren och berättade utförligt om mitt tunga jobb och läkaren förlängde då sjukskrivningen och Försäkringskassan godtog det. Jag höll också kontakt med min arbetsgivare för att planera för att komma tillbaka till jobbet, säger Fredrik.
Efter fem månader började han jobba halvtid.
–  Försäkringskassan tyckte att jag skulle jobba fyra timmar per dag, men min arbetsgivare ville att jag skulle jobba halva veckan i stället. Jag fick kämpa för att få Försäkringskassan att förstå min arbetsgivares situation och förstå att det funkade för mig och min rygg.

Skyddsombudens roll

Kurt Lindersson, facklig förtroendeman på Skanska, säger att oavsett storlek på företaget, bör skyddsombuden tillsammans med arbetsgivaren skriva en checklista som arbetsgivaren sedan följer när någon blir skadad eller sjuk.
– Det går mycket lättare att ställa krav på bra rehabilitering när det redan finns en policy. Om arbets-givare skriver att de vill ta ansvar är det svårare att kliva ur det sen, säger Kurt Lindersson.
Att börja arbetsträna lite försiktigt under någon månad och sedan jobba 25 procent och stegvis öka arbetstiden, i samråd med Försäkringskassan, är alltid bra. Det gör att Försäkringskassan känner sig trygg med att du långsamt är på väg tillbaka till ditt jobb.

Fortfarande försiktig

Fredrik Ask, som jobbar med golvavjämning, undviker fortfarande vissa arbetsmoment för att skona ryggen och är noga med att inte utsätta sig själv och sina medarbetare för orimlig tidspress.
– Jag säger ifrån till projektledaren. Han tittar ju bara på siffror och har inte samma koll som vi har. Men han lyssnar på oss, säger Fredrik.

DETTA SÄGER LAGEN:

Arbetsgivaren ska bistå med de anpassningar som krävs, för att den sjukskrivna ska kunna komma tillbaka till jobbet. Här är några exempel på åtgärder, (som ej står i lagen men som ger en bild av vad det finns för möjligheter):

• Ändrade arbetsuppgifter som ger mer variation.
• Nya personliga hjälpmedel.
• Omplacering tillfälligt.
• Deltid 25 procent och ergonomisk rådgivning från företagshälsovård.

Det är arbetsgivarens ansvar att erbjuda medarbetaren en annan tjänst om anpassningarna inte räcker, det finns dock inga krav på att tillskapa en helt ny tjänst.

Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Anpassning och rehabilitering” (AFS 1994:1). Socialförsäkringsbalken (2010:110).

Läs också Nya regler som gynnar sjukskrivna: "Dammsug firman på arbetsuppgifter"

 6 TIPS FÖR ATT KOMMA TILLBAKA:

1. Håll regelbunden kontakt med arbetsgivaren redan från början och skicka in läkarintyg. Berätta för arbetsgivaren vad läkaren säger. Fika så ofta du kan med arbetskamraterna.
2. Var tydlig till arbetsgivaren att du kommer att kunna återgå till ordinarie
   arbete, även om det ser mörkt ut och det drar ut på tiden.
3. Läs ditt eget läkarintyg. Fråga läkaren om du inte förstår. Du måste ha koll för att kunna beskriva dina problem för arbetsgivaren.
4. Boka in ett eget möte med en facklig representant för att få råd och tips och tillsammans göra listor med tänkbara arbetsuppgifter som tar tillvara din arbetsförmåga. Om arbetsgivaren inte självmant kommer med förslag till lättare arbetsuppgifter kan du komma med egna förslag.
5. Ta själv initiativ till att boka ett möte med arbetsgivaren. Det första mötet bör äga rum redan efter en månad och ta gärna med en facklig representant som stöd. Mötet ska leda till en plan för återgång i arbete. Planen innehåller sådant som anpassning av arbetsplatsen, arbetshjälpmedel, ändrade arbetsuppgifter, tillfällig omplacering och deltid.
6. När du och arbetsgivaren har kommit överens om en plan och dokumenterat detta, kan det vara läge att kontakta Försäkringskassan och kalla till ett avstämningsmöte där du och din chef, eventuell facklig representant, och eventuellt vårdpersonal deltar. Detta bör ske senast inom åtta veckor från insjuknandedagen.

HÅLL KOLL PÅ DATUMEN

EFTER 90 DAGAR tar Försäkringskassan (FK) ställning till om du kan utföra lättare arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Innan dess måste du tillsammans med ditt fackliga ombud och din arbetsgivare ha gjort upp en plan som FK kan ta del av och helst, om det är medicinskt lämpligt, börja jobba med lättare arbetsuppgifter på 25 procent.

EFTER 180 DAGAR tar Försäkringskassan ställning till om du skulle kunna ta ett annat jobb än byggarbete. Det finns alltid ett jobb på den öppna arbetsmarknaden som är lätt, hur funktionsnedsatt du än är, enligt Försäkringskassan. Innan denna tidsgräns inträffar, bör du ha börjat arbetsträna hos din arbetsgivare, åtminstone på 25 procent, om det är medicinskt möjligt.

MEN om det finns särskilda skäl, kan man få sjukpenning i upp till ett år. Särskilda skäl kräver att läkaren skriver på ett särskilt intyg att du med största sannolikhet kommer att kunna återgå till ditt ordinarie arbete inom ett år. Det ska också finnas en tydlig rehabiliteringsplan utformad tillsammans med arbetsgivare och läkare.

Källor: ”Rehabverktyget” på Previa.se, Försäkringskassan, Byggnads rehabansvariga, rehabkonsulten Anna Sporrong, Afa försäkring, Jessica Stålhammar – arbetsrättsexpert. ”Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete” Regeringspromemoria Ds 2017:9.