Yrket som klättrar uppåt

På trottoaren, innanför de vita avspärrningsbanden, blandar Christoffer Wetterholm betongmix och vatten i hinken. Han rör runt med sleven så att murbruket yr.
– Vill du ha upp murbruket nu? frågar Christoffer Wetterholm i radion som sitter på hans högra sida.
Han får ja och fäster murhinken i arbetsrepet och hissar upp den längs den rödbruna fasaden på Birger Jarlsgatan i centrala Stockholm. 20 meter upp i luften arbetar Claudio de Bortoli med att laga de sprickor som bildats i fasaden efter att vatten runnit från stuprännan.
Christoffer Wetterholm och Claudio de Bortoli är reparbetare och arbetar för företaget Klätterservice. Reparbete har vuxit de senaste tio åren och flera av klätterbolagen har slagit sig in på bygg- och fastighetsmarknaden. I vissa fall har reparbete blivit ett alternativ till både ställning och skylift. För några år sedan skulle man kanske använt en skylift vid fasadarbetet.
– Vi tar minimalt med utrymme och det är miljövänligare än skylift. Att bygga en ställning skulle ta några veckor, nu gör vi det på några dagar. Men vi ser oss mer som ett komplement, att vi utför uppdrag där det inte är lämpligt att göra saker med ställning och skylift, säger Stefan Sunesson, projektledare på Klätterservice.

Räddningsplan

Vårsolens första strålar värmer och nere på gatan kör bilarna fram och tillbaka på den trafikerade gatan. Snett nedanför terrassen, som vi står på, hänger Claudio de Bortoli på fasaden. Han sitter på en sittbräda, fäst i en arbetssele och två rep som är förankrade i fasta punkter på taket. Repen, ett arbets- och ett backup-rep, går också ner till marken, där Christoffer Wetterholm står. Vid allt arbete måste reparbetarna arbeta två och två. Christoffer håller koll på förbipasserande människor, men är också beredd att gripa in om något skulle inträffa.
– Då ska jag snabbt kunna klättra upp och rädda honom, förklarar Christoffer.
I säkerhetstänket ingår också en räddningsplan. Reparbetarna diskuterar vilka risker som finns på arbetsplatsen och hur de ska kunna rädda varandra om något händer.
– Det får inte hända något och jag har aldrig varit med om någon olycka. Jag tror att det är mer skador på en byggarbetsplats, säger Christoffer.
Uppe på fasaden plockar Claudio ut verktyg från den röda väskan, som är förankrad på hans högra sida. Toolbagen, som reparbetarna kallar den, har höga kanter så att inte verktygen ska ramla ut. Att tappa verktyg på hög höjd kan få förödande effekter. Claudio smetar ut murbruk och jämnar ut med en svamp på de ställen där putsen har lossnat.
– Det finns ett stort läckage som jag ska fylla med puts, säger han och tar en klunk från vattenflaskan, och börjar vissla.

”Jag känner inte av höjden, eftersom jag är så koncentrerad på mitt arbete”, säger Claudio de Bortoli. Foto: Anders G Warne

”Känner inte av höjden”

Claudio de Bortoli är en van klättrare. Han kommer från en by i norra Italien och började klättra som 15-åring i Dolomiterna. I Italien arbetade han flera år som reparbetare, men också som murare och snickare. Han flyttade till Sverige för sju år sedan och har arbetat här som reparbetare i sex år.
– Jag känner inte av höjden, eftersom jag är så koncentrerad på mitt arbete, förklarar han.
En annan stor del av arbetet handlar om förberedelser. Claudio och Christoffer brukar ägna ungefär en halv dag åt att gå runt på taken för att kolla ankarpunkter, var de kan fästa repen och hur de kan göra det på ett säkert sätt.
Just att det är mycket att tänka på tycker Christoffer om. Det är varierande jämfört med hans ”riktiga” jobb som elektriker. När han inte är inhyrd hos Klätterservice arbetar han i eget elföretag.
– Men det är mycket roligare att göra sådana här jobb. En dag är inte den andra lik, säger han.

LÄS MER: Arbetsmiljöverket kritiskt: ”Prova allt annat först”

”Rekryterar bara hantverkare”

Klätterservice grundades för tio år sedan och har i dag fyra affärsområden, bland annat bygg- och fastighet. Företaget har specialiserat sig inom bygg och söker personer som har hantverkskompetens.
– För tio år sedan ville vi ha klättrare, men nu rekryterar vi bara hantverkare. Det tar kanske tio år att få erfarenhet som snickare, men för att komma ut i rep behövs det en veckas utbildning som vi sedan bygger på, säger David Norell, grundare av Klätterservice.
Klockan är halv tolv och det börjar närma sig lunchdags. Claudio de Bortoli repar sig ner för fasaden. Han ställer ner hinken, hakar av verktygsväskan, knäpper av hjälmen och hakar av resten av säkerhetsutrustningen.
– Jag är trött i benen efter att ha suttit stilla så länge, förklarar han.
Claudio de Bortoli har en månadslön på 33 000 kronor och trivs med sitt arbete. Han har erfarenhet av flera spännande höjdjobb, exempelvis att byta bultar i Globen och montera branddetektorer i Lunds domkyrka. Det mest intressanta jobbet var när han inspekterade gasklockan i Ropsten i Stockholm. Han skulle se om det fanns gift på insidan.
– Det var spännande klättring och intressant arkitektur.

SÅ UTBILDAR DU DIG
En reparbetare genomgår olika nivåer. På nivå 1 går man en utbildningskurs på fem dagar, man lär sig olika klättertekniker, riggning och räddning.
Man arbetar sig upp till nivå 2 och 3 genom att gå utbildningar och bli godkänd av en utbildare inom SPRAT (en amerikansk organisation som säkerställer kvalitén på reparbetare).
På tredje nivån blir man supervisor, det vill säga ansvarig för att arbetet sker på ett säkert sätt, exempelvis att repen sitter som de ska.
Det måste finnas en supervisor som är med på varje jobb.
(Exemplet ovan gäller inom Klätterservice.)