"Vi avlyssnade byggjobbare"

Dåtidens svenska byggjättar bedrev livliga affärer bakom järnridån under kalla krigets dagar. Skanska och Siab inriktade sig bland annat på att bygga hotell åt kommunistdiktaturerna. Ett av de mest välkända är komplexet Hotell Rügen i Sassnitz byggt på 1960-talet av Skanska, eller Skånska cement som företaget fortfarande hette. Det sägs att samtliga rum i hotellet var avlyssnade av DDR:s säkerhetstjänst Stasi och att Stasi själva på våning nio hade inrättat spioncentral för att kunna ha koll på båttrafiken över Östersjön.
Även Sovjet anlitade svensk byggkompetens. När exempelvis det världsberömda Hotell Europa i Leningrad, uppfört på 1870-talet, skulle få sig en ansiktslyftning fick Siab (senare hopslaget med NCC) uppdraget. Det här var i kalla krigets absoluta slutskede, just före murens fall. När renoveringen påbörjades 1988 låg hotellet i Sovjet i staden Leningrad. Men det avslutades fyra år senare i S:t Petersburg i Ryssland. Då hade kommunistimperiet fallit.
Att svenska byggnadsarbetare och ingenjörer for till Sovjet och andra östdiktaturer för att arbeta var intressant information för den svenska säkerhetspolisen, Säpo (eller RPS/Säk som det hette då).
– Gränsen mellan öst och väst passerade du inte utan att alla säkerhetstjänster på östsidan kontrollerade dig. Sedan hade du alla som kom från Östeuropa och hit, de kunde vara möjliga spioner eller agenter. Sådan var tidsandan, säger Bengt Nylander, numer pensionerad före detta chef för det svenska kontraspionaget.

”Hade inga alternativ”

I boken ”Det som inte har berättats” beskriver han hur Säpo såg med oro på att vissa av byggnadsarbetarna hade kvinnor med sig hem, som de träffat i Sovjet eller andra östländer.
– Många av de här kvinnorna hade tillstånd att jobba på lyxhotellen i Moskva och Leningrad. Hade du ett sådant tillstånd var du samtidigt tvungen att ha kontakt med din KGB-officer. Kvinnorna hade inga alternativ. De ville ut i världen och samarbetade de inte med KGB så jävlades man med kvinnornas familjer som var kvar hemma i Sovjet.
I början av 1980-talet var Bengt Nylander nyanställd handläggare på Säpo, på den så kallade ryssroteln. Roteln hade till uppgift att kartlägga all underrättelseverksamhet som kunde tänkas förekomma i Sverige från sovjetiskt håll.

Bengt Nylander föreläser ibland om sin tid på Säpo. Han tar ofta upp kartläggningen av de svenska byggarbetarnas kvinnor. Foto: Anders G Warne

Långa projekt

Tidigare hade Bengt varit framgångsrik narkotikaspanare på den så kallade Huddingegruppen, som revolutionerade knarkbekämpningen i Sverige. Han kom till Säpo i en tid som präglades av slutenhet och misstänksamhet. Bara några år tidigare hade det israeliska kontraspionaget Shin Bet gripit den Säpoanställde Stig Bergling sedan han avslöjats som spion åt Sovjet. Misstänksamheten mot allt som skedde bakom järnridån var enorm.
– Det var som om man hela tiden tänkte: Var är de nu, ryssarna? Lyfte du på telefonen och du inte kom fram omedelbart sa vi att nu har ryssarna varit här och saboterat. Sådana var skämten, men i grunden var det vad vi kunde misstänka dem för, säger Bengt Nylander.
Orsaken till att Säpo höll koll på just byggnadsarbetare och deras närstående var att byggbolagens personal oftast stannade bakom järnridån betydligt längre än andra svenska resenärer som hade ärenden dit. Projekten kunde pågå i flera år och inte sällan gjorde sig arbetarna hemmastadda i Sovjet under byggtiden. Det gjorde dem sårbara för den massiva sovjetiska kontroll- och underrättelseapparaten som vi känner som KGB och GRU.
– Om en byggjobbare var där på ett tvåårskontrakt, då kunde sovjeterna göra personresearch och se till att få närkontakt med honom genom till exempel en kvinna.

Fick kartlägga kvinnorna

Med tiden skulle Bengt Nylander få betydligt mer spektakulära arbetsuppgifter, som spaning på ryska diplomater och u-båtsjakt, men som nyanställd fick han börja med att bland annat kartlägga de kvinnor ibland som följde med svenska byggnadsarbetare hem till Sverige. Namnen på kvinnorna och vilken byggnadsarbetare de hängde ihop med skaffade sig Säpo i regel genom att ha koll på vilka viseringsansökningar som kommit in från svenska ambassaden i Moskva eller konsulatet i Leningrad.
– Vi var rädda att det bland de inresande fanns utbildade agenter som hade uppdraget att kanske inte stanna hos den där mannen du gift dig med, utan vandra vidare i det svenska samhället och komma i positioner där du kunde skaffa information som var till men för Sverige, säger Bengt Nylander.

”Lyssnade inte på alla”

Säpo höll koll på de inresta Sovjetkvinnorna framför allt genom att studera olika myndighetsregister för att veta var i Sverige de tagit vägen och vad de arbetade med. Men det förekom även telefonavlyssning.
En sak vill Bengt Nylander dock klargöra:
– För att inte skrämma upp alla byggjobbare som var med på den här tiden, det var mot ytterst få som vi bedrev förundersökning med telefonavlyssning. Vi satt absolut inte och lyssnade på alla som varit i Sovjet.
Egentligen var Bengt Nylander vid den här tiden inte helt nöjd med övervakningsmetoderna som användes. Enligt honom hade det varit mer effektivt att konfrontera de berörda människorna, öga mot öga, och ha ett öppet samtal med dem om vad de gjorde i Sverige. Det var också ett arbetssätt som skulle komma att användas när Säpo med tiden började reformeras.

Håller föredrag

Numera håller Bengt Nylander ibland föredrag om sina många år på Säpo och då nämner han ofta kartläggningen av svenska byggnadsarbetares kvinnor. Inte sällan är det någon i publiken som varit och arbetat bakom den gamla järnridån. De blir knappast överraskade över Bengts berättelser.
– Var du ute i ett par år bakom järnridån lärde du dig hur systemet där fungerade. De köper hur vi från Säpo tänkte.
Blir de provocerade av att ni höll på med övervakning?
– Det kan jag inte säga. Jag har aldrig mött den reaktionen.

Hemliga organisationer under Kalla kriget
KGB
Var Sovjets civila underrättelsetjänst, grundad av Lenin 20 december 1917 under namnet Tjeka. När Säpo avslöjade fientlig underrättelseverksamhet bland sovjetiska diplomater, försökte de ofta få personerna utvisade just den 20 december, som en extra markering mot KGB. KGB lades ner 1993 av den dåvarande ryske presidenten Boris Jeltsin.
GRU
Sovjets militära underrättelsetjänst som efter kommunistdiktaturens fall behölls av Ryssland. Idag heter chefen Igor Sergun. GRU grundades 1918.
Stasi
Ministeriet för statssäkerhet, allmänt känt som Stasi, var Östtysklands hemliga säkerhetstjänst. Stasi hade sitt högkvarter i Berlin i stadsdelen Lichtenberg.
Säpo
Fram till 1989 var det formella namnet Rikspolisstyrelsens säkerhetsenhet. 1989 blev säkerhetspolisen en egen myndighet benämnd Säpo. Kontraspionaget är namnet på den del av Säpo som ska skydda Sverige från spioneri. På 1980-talet var verksamheten indelad i två rotlar som i dagligt tal kallades ”ryssroteln” (kontraspionage mot Sovjet) och ”satellitroteln” (kontraspionage mot övriga östeuropeiska kommunistdiktaturer). Utöver det fanns också rotlar för kontraterror och författningsskydd.