"Det är ju en ekonomisk fråga"
Vad är rapportens viktigaste budskap?
‒ Att det finns väldigt lite kunskap och medvetenhet om risker i samband med arbete med stegar. Samtidigt är användandet av stegar exceptionellt stort, väldigt mycket arbete sker på en viss nivå över golvytan. Det gör att skadorna blir både många och allvarliga.
I rapporten konstateras att 78 procent av stegolyckorna har skett vid ensamarbete, vad drar du för slutsatser av det?
‒ När jag gjorde en liknande studie för 15 år sedan så hade man nästan inga ensamarbeten. När man var ute fanns det nästan alltid en kompis som höll i stegen så att man kunde klättra upp med viss säkerhet. I dag är det däremot väldigt mycket ensamarbete. Det är ju en ekonomisk fråga, bakgrunden är att företaget av ekonomiska skäl inte kan skicka ut två personer. När nästan allt arbete är ensamarbete har man en oerhörd press på sig som gör att man inte tänker på riskerna även om man faktiskt har kunskapen. Man ser att det är väldigt många äldre som trots lång erfarenhet skiter i riskerna för att klara sitt arbete. Det säger nästan alla i rapporten, att pressen är oerhört märkbar.
LÄS MER: Så skadas du av ställningarna
Fler olyckor sker på innerstadsbyggen än i glesbygd. Du lägger skulden på stress?
‒ Innerstadsbyggen är ofta svårare att jobba på. Arkitekten har ett krav på sig att rita ett hus som går in i en kontext vilket leder till svårigheter för hantverkarna. Men det finns också en hysterisk press när man bygger i innerstan. Det blir en förhöjd stresskänsla hos alla på bygget, inklusive ledningsgruppen.
Vad blir konsekvenserna för den som skadas i en fallolycka?
‒ Sjukskrivningarna ligger ofta på minst tre månader för fall från ganska låg höjd, men det finns tjejer och killar som varit borta i tolv månader. Det drabbar dem så klart både fysiskt och mentalt med smärtor och taskigt självförtroende. Jag har intervjuat killar som har gråtit när de har berättat om sin situation, det är ett enahanda liv att vara sjukskriven i ett år när man är ung och stark.
Under förra året registrerade Arbetsmiljöverket 539 arbetsskador efter olyckor med stegar. Vad bör göras för att få ned olyckstalen? ‒ Allting är kunskapsbaserat. När det gäller fysiska skyddsanordningar har man nått vägs ände. Det finns inga egentliga produktfel på anordningarna, det handlar om kunskap och riskmedvetenhet. Och om att våga ta konflikten och säga jag går inte upp, jag vill ha ett trapptorn eller en hydraulisk arbetsplattform att jobba från.
Rapporten Arbetsolycksfall & stegar är den andra delen av tre i en rapportserie om fallolyckor i byggbranschen.
Den första delen, Arbetsolycksfall & ställningar, utkom förra hösten. Den sista, Arbetsolycksfall & takarbete, beräknas komma innan jul nästa år.
Rapportseriens första del finansierades av Ställningsentreprenörerna. Den andra och tredje delen finansieras av AFA Försäkring och Svenska Byggbranschens utvecklingsfond.