Jargong i vägen för jämlikt bygge
Examensarbetet som Helena Malmström gjort tillsammans med Elin Arvidsson vid Linköpings universitet har sökt svar på vad som får kvinnliga byggnadsarbetare att stanna i branschen.
– Jag tror det är att man måste se kvinnorna som individer. De måste kunna utvecklas på samma villkor som männen. Det ska inte vara att ”här har vi en arbetsgrupp och här finns det en kvinna”, det ska bli en naturlig del, säger Helena Malmström om vad som är viktigt.
Vem kan påverka det här?
– Huvudansvaret ligger hos de närmsta cheferna, arbetsledarna ute i arbetsgrupperna. De måste föregå med gott exempel, de kan inte delta i sexistisk jargong. Det är viktigt att de är med i arbetsgrupperna, då känner de ju av arbetsklimatet och kan hantera småsaker direkt.
”Tas inte på samma allvar”
I examensarbetet samlades enkätsvar in från 40 kvinnliga medlemmar i Byggnads. Sammanställningen visar att de allra flesta av de 40 som svarat trivs på jobbet, med såväl arbetskamrater som arbetsuppgifter. Samtidigt instämmer färre än var tredje helt i påståendet att deras åsikter tas på lika stort allvar som deras manliga kollegors.
Det är också färre än hälften som helt upplever att de kan utvecklas inom företaget på samma villkor som sina manliga kollegor. Hälften upplever att det är ett mer eller mindre grabbigt eller tufft arbetsklimat, de har satt en trea eller fyra på en fyrgradig skala där fyra betyder att man instämmer helt. Fyra av tio har rent av funderat på att byta bransch på grund av rådande kultur och jargong, bland annat hänvisas till att man känt sig förminskad i egenskap av kvinna.
Behövs attitydförändring
En majoritet av kvinnorna uppger samtidigt att de inte, eller endast i liten utsträckning, särbehandlas på grund av sitt kön. I examensarbetet dras slutsatsen att kvinnorna oftast inte kännt sig personligen utsatta, att det snarare är den allmänna jargongen som är problemet.
– Enstaka hade blivit utsatta för mer personliga grejer, annars är det just den här allmänna jargongen och det är ju inte bara kvinnor som drabbas av den, det är många män som inte trivs med den heller, säger Helena Malmström.
Nästan hälften av de 40 svarande i enkäten tycker att just machokultur, tuff jargong, sexistiska och rasistiska skämt samt mobbning är det sämsta med branschen. Varierade arbetsuppgifter och omväxlande arbetsplatser är några av de saker som lyfts fram som positiva.
Kvinnorna i undersökningen tror att det som behövs för att få fler kvinnor att stanna i byggyrket är en attitydförändringar, en ändrad inställning till kvinnor i branschen.