Färre väljer byggymnasiet

Skolverket har nyligen presenterat en rapport om hur gymnasieskolan ändrats sedan den gjordes om 2011. Indelningen mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program blev då tydligare, en examen från yrkesprogram ger inte längre självklar rätt till högskolestudier.
Sedan 2011 har andelen elever på yrkesprogram generellt minskat, så även på bygg- och anläggningsprogrammet. Antalet förstaårselever som går just detta program har minskat med 34 procent mellan hösten 2011 och 2015, enligt Skolverkets statistik. Visserligen har andelen förstaårselever totalt i gymnasieskolan ockå minskat, men endast med åtta procent. Andelen av alla förstaårselever i gymnasiet som går bygg- och anläggningsprogrammet har i och med detta minskat från 4,5 till 3,2 procent.

Endast el och energi är större

Trots detta är bygg- och anläggningsprogrammet fortfarande det näst största yrkeprogammet. I höstas var antalet elever i samtliga årskurser 12 165. Störst bland yrkesprogrammen är el- och energiprogrammet som hade 13 940 elever. Vvs- och fastighetsprogrammet är det minsta yrkesprogrammet, med sammanlagt 3 330 elever.
Tre av fyra av de elever som började på bygg- och anläggningsprogrammet 2012 hade en examen efter tre år. Inget annat yrkesprogram har lika stor andel examinerade.

Krångligt få högskolebehörighet

Däremot är det en låg andel bygg- och anläggningselever, drygt 22 procent, som också går ut programmet med högskolebehörighet. För att få sådan behörighet behöver eleverna själva välja kurser som leder dit. Skolverket skriver att de sett exempel på att det är svårt att läsa in behörigheten, bland annat för att de nödvändiga kurserna schemaläggs samtidigt som arbetsplatsförlagt lärande eller sent på eftermiddagarna.
Endast 8,5 procent av eleverna på bygg- och anläggningsprogrammet är kvinnor. Husbyggnad är den populäraste inriktningen sett till alla elever, men bland tjejerna är måleri vanligast. På vvs- och fastighetsprogrammet är andelen kvinnliga elever så låg som 2,9 procent.