Nu avgörs ackordets framtid

I dag har Sveriges Byggindustrier och Byggnads presenterat sina avtalskrav. De tydligaste konfliktpunkterna gäller som väntat löneformer, lönenivåer och anställningsformer.
Sveriges Byggindustrier ägnar en stor del av sitt yrkande åt att argumentera för att ackordet ska upphöra som huvudlöneform i byggavtalet. De vill i stället att arbetsgivare och företrädare för de anställda ska göra upp om en fast lön som sedan kan kompletteras med en överenskommen rörlig del samt personliga tillägg. Även ackordslön ska bestämmas lokalt på arbetsplatsen, enligt arbetsgivarnas önskemål.

Skapar stress

I argumentationen mot ackordslön menar arbetsgivarna att löneformen i dag har negativt inflytande på det mesta, bland annat arbetsmiljö, mångfald, delaktighet, kvalitet och kundrelationer. Bland annat för att ackordet, enligt argumentationen, skapar risker för att arbete utförs snabbt snarare än säkert och noga. Samt för att företagen måste förhandla för en stor mängd arbetsplatser och att det skapar stress bland anställda när förhandlingarna inte går i lås.

Vill stärka prestationslönen

Byggnads skriver i stället i sina yrkanden att byggavtalets lönebestämmelser måste visa tydligare att prestationslön är huvudlöneform. Bland annat vill man att prestationslön blir huvudlöneform även för markarbeten, där tidlön i dag har den funktionen. Man vill också få bort möjligheten att kategorisera jobb som byggservice och därmed betala med tidlön, en möjlighet som man menar att arbetsgivare i dag missbrukar på jobb som borde ha prestationslön.

Olika syn på integration

Byggarbetsgivarna lägger i yrkandena också fram sitt förslag om särskilda introduktionsanställningar. Det skulle vara en anställningsform med löner på 16000-17000 kronor för långtidsarbetslösa och nyanlända. De är tänkta att gälla i högst arton månader, för enklare arbetsuppgifter. Sveriges Byggindustrier skriver att det kan handla om att på olika sätt assistera yrkesarbetare och tjänstemän i produktionen.
Byggnads lyfter i stället andra sätt att korta vägen in på arbetsmarknaden. Man vill satsa de medel som regeringen avsatt för att underlätta nyanländas inträde på arbetsmarknaden på arbete inom ramarna för BYN, Byggnadsindustrins Yrkesnämnd. Arbetsgivarna har tidigare kritiserat Byggnads för att inte vilja medverka till att skapa snabbspår för nyanlända med regeringens stöd, medan Byggnads hänvisat till att man vill göra det just via BYNs arbete med validering.
Vidare vill Byggnads ha krav på att företagen anställer lärlingar och ser till att de får utbildning enligt yrkesutbildningsavtalet. Samt att det avsätts medel ur produktionen till ett partsgemensamt arbete för ökad mångfald och jämställdhet.

Skilda lönebud

Sveriges Byggindustrier uppger att lägstalönerna bör frysas under en längre period.
Byggnads vill däremot att de lägsta lönerna höjs med minst 800 kronor. Generellt vill man ha löneökningar på minst 3,2 procent medan arbetsgivarna betonar vikten av att rätta löneökningarna efter den nivå som sätts av industrin, där arbetsgivarna har talat om nivåer på under en procent.

Utökad arbetstidsförkortning

Sveriges Byggindustrier tar också upp bland annat att man vill utvidga mandatet för de fackliga mb-företrädarna i företagen. Man vill kunna ta fler frågor direkt med dem. Bland annat vill man ersätta dagens arbetsplatsanmälningar om nya byggen med dialog inom företaget.
Byggnads lyfter utöver det ovan nämnda bland annat att lagbasarnas arbete med ackordsavstämningar och ackordsförhandlingar inte ska räknas in i ackordsunderlaget utan ersättas som parallelltid, något som Arbetsdomstolen slagit fast inte gäller nu. Vidare vill Byggnads öka arbetstidsförkortningen från 37 till 40 timmar och skärpa reglerna om hur företagen ska anmäla och förhandla då de anlitar underentreprenörer.