info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

"Sverige hamnar på efterkälken"

Skärpta lagar och långsiktigt ekonomiskt tänk. Det tror arkitekten Hans Eek kan minska svenska byggnaders energiförbrukning.

Under onsdagen och torsdagen den här veckan är Kistamässan koncentrerad på frågor om en hållbar byggbransch. Mässan Ekobygg och konferensen Sweden green building pågår samtidigt.
I mässhallen var arkitekten Hans Eek en av onsdagens första talare. Han har jobbat med energisnålt byggande sedan 70-talet och beskrev hur tekniken utvecklats. Han konstaterade att bebyggelsen står för runt 40 procent av energiförbrukningen, en energiförbrukning som behöver minskas.
-Om vi fortsätter med kodioxidutsläppen som i dag kommer vi få en utveckling med fyra grader högre temperatur år 2100, konstaterar Hans Eek.
Han arbetar i dag för Passivhuscentrum, som sprider kunskap om miljövänligt byggande.

Vill se lagskärpningar

Hans Eek önskar att de svenska byggnormerna gällande energiförbrukning ska skärpas, anpassas hårdare till EU-direktiv. Han menar att svensk byggindustri i nuläget hamnar på efterkälken internationellt sett. Och han tror att lagstiftning med skarpare krav är vad som behövs för att få fart på utvecklingen.
-Byggindustrin är ganska snabb på att anpassa sig till lagstiftning, säger han till Byggnadsarbetaren efter föredraget.

Gamla hus störst energibovar

-Men den största utmaningen är husen som redan finns, konstaterade han på scenen efter att ha berättat om hur tekniken för energisnål nyproduktion utvecklats.
De flesta husen som förbrukar energi är ju inte nybyggen, utan hus som är på plats sedan länge. Det handlar bland annat om de miljonprogramshus som regeringen nu lovat att satsa på att rusta upp. Hans Eek tar upp exemplet Brogården i Alingsås, ett område som Alingsåshem renoverat med mycket stora energibesparingar som resultat. Byggnadsarbetaren skrev om projektet 2009, läs här.
Enligt Hans Eek skulle man spara energi motsvarande produktionen i två kärnkraftverk om man renoverade hela miljonprogrammet på samma sätt.

”Räknar för kortsiktigt”

Tror du att det kommer ske en sådan renovering av hela miljonprogrammet?
-Man måste göra det. Man kan skjuta på det litegrann men inte allt för länge. Husen klarar inte mycket längre tid rent tekniskt. Och det finns ju en ambition, Sverige ska uppnå de koldioxidmål man har.
I regeringens budget inför nästa år finns förslag på stöd till renovering av miljonprogrammen. Räcker det?
-Ja, eftersom renoveringen av de här husen till väldigt bra energistandard är lönsam.
Han säger att man på mindre än tio år tjänar in den extra kostnaderna för att göra renoveringarna energieffektiva, eftersom energikostnaderna i sin tur sänks. Men för att se det måste man räkna långsiktigt, göra livscykalanalyser. Hans Eek menar att bostadsbolagen har för kort tidsperspektiv då de räknar på renoveringar.


BAKGRUND ENERGISNÅL RENOVERING

Miljonprogrammens behov av energisnål renovering har diskuterats länge. Här kan du läsa om debatten och några exempel från Sverige och Tyskland som vi skrivit om tidigare.

2009: Bostadsområdet Brogården i Alingsås byggs om med tjock isolering och täta väggar. Köldbryggor byggs bort och värmesystemet byts ut. Allt för att minska energiförbrukningen i miljonprogramskåkarna.

2010: Byggnadsarbetaren skriver om forskning som visar att miljonprogrammet måste renoveras energismart för att nå EU-mål om energiförbrukning. Andra länder har ställt tuffare krav i sina renoveringar.

2010: Vi reser till Tyskland för att skriva om jätteprojektet att renovera 13 000 lägenheter i området Märkisches Viertel i Berling energismart. Det gjordes med statligt stöd.

2015: Regeringen i Sverige lovar att avsätta en miljard kronor om året för upprustning av miljonprogrammen. Det ska vara energieffektiva renoveringar.


Reportage från Alingsås 2009 och från Berlin 2010.

Jenny Berggren
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: "Sverige hamnar på efterkälken"

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig