info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Ojämlika villkor in i döden

Sedan 2004 har det snackats om i vilken mån de dumpar svenska löner. Då har arbetarna från de gamla östländerna allas blickar på sig. Men det är oklart vem som tar ansvar för att se deras anhöriga i ögonen när arbetet i Sverige kostat dem livet.

LÄS HELA GRANSKNINGEN HÄR

Värmeverk i Stockholm, Umeå, Uddevalla. Lagerlokaler och fabriker. Svenska storbyggen som kostat utländska arbetare livet.
I flera fall saknade de skyddet från svenska kollektivavtal. Vår granskning av Marek Ruszels död visar dessutom att ett sådant avtal inte alls behöver ge samma skydd som för svenska arbetare.
Utöver att kollektivavtal reglerar arbetsmarknaden ska arbetsmiljölagen gälla alla. Arbetarna ska få den information de behöver för att jobba säkert. Men i Arbetsmiljöverkets utredningar av dödsfallen återkommer att de inte tycks ha fått info om arbetet och säkerheten på sitt språk. Det upptäcks i efterhand. Verket är vingklippt av nedskärningar och granskar sällan innan olyckan skett.

Endast ett av tolv dödsfall har lett till åtal än så länge. Även när svenskar dör på jobbet väcks sällan åtal. Byggnadsarbetaren har tidigare visat på brister i polisutredningar efter dödsolyckor. Utredningarna blir knappast mindre besvärliga då det finns kedjor av utländska företag och vittnen har lämnat landet. Man kan fråga sig hur det påverkar sannolikheten för att någon ställs till svars. Klart är att Arbetsmiljöverket har sett skäl för åtal i flera av de nedlagda fall vi granskat.
När någon dör på jobbet har polisen ansvar för att underrätta familjen. Men Kamila Sieminskas man föll genom ett gotländskt tak utan att någon myndighet hördes av. Beskedet kom på helt andra vägar, efter fyra dagar. Anhöriga har heller inte informerats om myndigheternas olycksutredningar.

Arbetarna dör liksom i utkanten av det system som ska ha koll på arbetslivet. Många av dem syns inte ens i den offentliga siffran över döda i det svenska arbetslivet. De som varit här tillfälligt för en utländsk arbetsgivare räknas inte in, även om de nämns vid sidan om. Man kan alltså dö på det offentliga Sveriges kraftverksprojekt utan att påverka siffran över arbetslivets dödsoffer.

Inför döden är vi alla lika, sägs det. Men är dessa familjer lika svenska familjer inför det som drabbar dem? Med nuvarande lagar kan facket inte kräva fullständiga kollektivavtal, som reglerar försäkringsskydd, av utländska företag. Vi ville fråga arbetsmarknadsministern vem som tar ansvar för deras villkor och för att alla som mister någon får samma information och ekonomiska trygghet. Men frågorna hänger tyvärr kvar i luften.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Ojämlika villkor in i döden

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig