Vi kartlägger byggbolagens friskvårdsförmåner
Är du över 40? Har du ont i kroppen? Du vet väl att din arbetsgivare ska förebygga belastningsskador? Här granskar vi byggjättarnas friskvård.
Tio byggnadsarbetare på JM värmer upp inför dagens arbete.
”Ett, två. Ett, två. Upp med benen. Upp med benen”. ”Nu lyfter ni axlarna och sänker axlarna”, säger en grumlig röst från cd-spelaren och byggnadsarbetarna byter vant rörelser. De har kört programmet hundratals gånger tidigare och vet vad de ska göra härnäst.
– Nu kan man ju inte lägga sig ner och göra sina specialrörelser när tidningen tar bilder, säger Roine Söderman och ler brett mot kompisarna medan axlarna åker upp och ner. Det hörs spridda skratt. Roine brukar göra en ”specialare” för att få bort värken i ryggslutet, förklarar lagbasen Jonny Eriksson.
Byggnadsarbetaren har kartlagt friskvården hos de sex största byggföretagen i Sverige. Slutsats: JM är bäst. Uppvärmningen på morgonen är nämligen en viktig pusselbit för att undvika sträckningar, skador och överbelastade muskler hos de anställda. Cirka 90 procent av yrkesarbetarna på JM kör uppvärmning och stretchning varje morgon. Flera faktorer bidrar till detta: den utförs på betald arbetstid, den är ”obligatorisk”, och ett stort antal gympaledare har utbildats. Personalavdelningarna har till uppgift att säkerställa att det finns gympaledare även på de mindre arbetsplatserna.
Leveranser anpassas till gympan
Leveranser av byggmaterial planeras in så att de anländer först när gympan och morgonmötet är avklarade. I Uppsala är morgongympan en komponent i ackordslönen – om alla i laget är med på gympan, syns det i plånboken.
– Jag var utlånad till Peab, och där hade vi ingen uppvärmning. Då började jag få värk igen, då märker man skillnaden. Nu är jag tillbaka på JM och kör mina övningar som jag fått tips om från företagshälsovården, säger snickaren Stefan Andersson.
Eftersom det inte finns balkonger, tvingas Anders Forslund och Stefan Andersson att lasta in köket genom fönstret.
Att gå till massör eller naprapat i förebyggande syfte, mjuka upp stela muskler och få tips på egna stretchövningar, är också viktigt inom friskvården. JM har de mest generösa subventionerna bland byggjättarna. JM har också tätare hälsokontroller jämfört med andra företag.
Övriga storföretag
Men övriga storföretag ligger inte långt efter. På flera av de granskade företagen är gympa relativt vanligt, och anställda får snabbt komma till naprapat/massör, vid akuta smärtor. När det gäller förebyggande massage, har Skanska en egenavgift på cirka 150 kronor de första fem gångerna, därefter får den enskilda stå för hela kostnaden och gå på massage utanför arbetstid. Förmånerna ser lite olika ut hos företagen och skiftar även till viss del från bygge till bygge inom samma företag.
”Beror på chefen”
”Det beror lite på hur medveten chefen är om att friskvård lönar sig, om man vill skjuta till pengar eller inte”, säger flera av de skyddsombud Byggnadsarbetaren har talat med. ”Företag som satsar på naprapat och massage, tjänar på det eftersom vi slipper sjukskriva oss”, säger Rickard Andersson, huvudskyddsombud på Skanskabygget Nya Karolinska i Stockholm. Rickard och hans kollegor har förhandlat sig till en bättre friskvård genom att visa att antalet sjukskrivningsdagar minskar med generös friskvård.
Strechningen är minst lika viktig som gympan, tycker arbetarna på JM. ”Egentligen borde vi också få strecha även 10 minuter när arbetsdagen är över. Det borde ingå i arbetstiden”, menar gympaledaren Roine Söderman (tv, i förgrunden).
Att regelbundet få gå igenom muskler, leder och rörlighet och få tips av sjukgymnast, är också en viktig del av friskvården. På JM görs detta vartannat år för alla under 50 år. I de flesta övriga företag gäller vart tredje eller vart fjärde år för anställda under 50.
Enligt byggavtalet ska alla anställda över 50 år, i alla företag med kollektivavtal, regelbundet en gång per år få en medicinsk hälsoundersökning och konditionstest. Detta är nytt i byggavtalet. Vvs-montörerna berörs inte eftersom vvs-avtalet inte har denna skrivning. För denna yrkesgrupp är det vart tredje år som gäller.
När stretchningen börjar tystnar skratten. Musiken är lugn. Någon sitter ner och tänjer ena sätesmuskeln. Någon tänjer underarmens insida, någon en axel, någon höftböjarmuskeln. I kontakt med företagshälsovården får byggnadsarbetarna individanpassade tips på stretchövningar.
– Det här är lyckliga tio minuter. I stället för att jaga ut i kylan på bygget och köra i gång direkt, värmer vi upp och tänjer. Man blir glad. Och får i gång hjärnan också, säger gympaledaren och betongarbetaren Roine Söderman.
”Vissa väljer billigaste friskvårdspaketet”
Det bör påpekas att eftersom företagen själva väljer hur mycket pengar de ska satsa på friskvård, gäller det att ha tur. Den byggnadsarbetare som jobbar i ett företag med mindre ekonomiska resurser, kan därför krasst räkna med större risk för skador.
– Vissa företag köper det friskvårdspaket som kostar minst, bara för att det ska finnas företagshälsovård enligt byggavtalet, och en del företag struntar helt i att köpa in företagshälsovård, trots att det står i avtalet, säger Mikael Holmqvist, ombudsman och arbetsmiljöansvarig på Byggnads Väst.