Misstänkt låga bud kan avvisas
I tidigare artiklar i dag, måndag, har Byggnadsarbetaren visat hur kommunalt upphandlade byggprojekt i Stockholm och Botkyrka läckt pengar. Fler exempel på skandaler i kommunala projekt kan du läsa om här intill.
När kommunerna köper upp de här tjänsterna styrs de av lagen om offentlig upphandling (LOU). Den lägger stor vikt vid priset. Men LOU ger faktiskt också viss rätt att neka anbud, bland annat om priserna är orimligt låga eller om anbudsgivaren misskött sitt jobb tidigare.
I fallet med ett företag som var inblandat i härvan runt Söderledstunneln fick Stockholms stad fel i förvaltningsrätten då de ville utesluta företaget just på grund av brister i arbetet i tidigare entreprenader. Advokaten Maria Pedersen säger att det är svårt att få någon utesluten på sådana grunder.
– Det ligger en väldigt hög bevisbörda hos den upphandlande myndigheten. Man måste visa att entreprenören har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen. Och det är väldigt högt ställda krav, förklarar hon.
Dom ger rätt att avvisa låga bud
Även när det gäller låga bud har bevisbördan varit tung för den upphandlare som velat avvisa ett företag. Det ändrades dock något för ett år sedan. Göteborgs stad hade avvisat fem byggföretag som lagt bud på under 300 kronor i timmen för mindre byggentreprenader. Företagens förklaringar, bland annat om att de la sig lågt för att komma in på marknaden, höll inte enligt kammarrätten som gav staden rätt.
Så här säger Henrik Grönberg, sakkunnig på enheten för upphandlingsstöd på Konkurrensverket, om hur rättspraxis gällande låga anbud ändrats:
– Tidigare krävde rättspraxis av upphandlaren att visa att leverantören eller anbudet var oseriöst. Nu är det leverantören som ska visa att man är seriös.
Men han tror inte att den kunskapen är tillräckligt spridd.
– Många gånger tror vi att den hårda prispressen i delar av byggbranschen kan för
klaras med att upphandlande myndigheter inte känner till att det numera faktiskt är möjligt att tacka nej till anbud med misstänkt låga priser om man inte fått en bra förklaring till priset, säger han.
Rutiner för låga bud saknas
När Byggnadsarbetaren går igenom 130 upphandlingar gjorda av 17 kommunala bostadsbolag i Stockholms län spretar anbudspriserna rejält. Den som fått jobbet tar i drygt var tionde fall mindre än hälften så mycket betalt som den dyraste konkurrenten.
När LO-distriktet i Stockholm i våras gjorde en enkät med länets kommuner uppgav drygt åtta av tio att de saknade rutiner för att hantera bud som var väsentligt lägre än övriga.
Ny modell höjer upphandlingskraven
Ett sätt att klara att leverera till ett orimligt lågt pris kan vara att pressa anställningsvillkoren. Det är omdebatterat vad upphandlare får ställa för krav på anställningsvillkor.
Juristen och arbetsrättsexperten Kurt Junesjö hävdar att möjligheten att ställa sociala krav finns i EU-rätten och att Sverige gärna driver sådana krav där.
– Men Sverige är ett av de sämsta länderna i norra Europa på att ställa sådana krav i den egna lagstiftningen, hävdar han.
Han är hjärnan bakom projektet vita jobb som ska införas i Malmö och Stockholm. Då ska kommunerna kräva kollektivavtalsenliga villkor enligt en miniminivå anpassad efter Lavallagstiftningen. Men han beskriver en situation där kunskapsbrist står i vägen för hårdare upphandlingskrav. Han säger att jurister avrått kommuner från att använda vita jobb-modellen för att man tror att kraven är otillåtna.
– Det är väldigt motigt att genomföra det här, säger han.
Text: Jenny Berggren & Peter Leander