Det falska arbetarpartiet

På skolgården leker barn med ursprung från olika världsdelar. En kvinna klädd i hijab, heltäckande svart dräkt, går förbi och två unga killar slänger nyfikna blickar mot oss under fotograferingen. Bostadshusen är målade i rosa, blått och gult. Lugnet breder ut sig i det mångkulturella bostadsområdet i Malmö och Tommy Carlsson tar gratistidningen Metro från tidningsstället utanför mataffären.
– Jag brukar lösa sudoku och korsord i tidningen.
Tommy Carlsson är pensionär efter att ha arbetat många år som ställningsbyggare. Som arbetare och lågutbildad man, med flera års erfarenhet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, skulle Tommy Carlsson kunna stämma bra in på bilden av en typisk sverigedemokratisk väljare – en av de 15 procent av LO-medlemmarna som kan tänka sig att rösta på partiet om det var val i dag.* Men Tommy Carlsson har valt en helt annan väg.
– Jag är antirasist. SD bildades 1988 av nazister. Jag förstår sammanhangen, jag går inte i fällan.

Tommy Carlsson har genom åren skrivit insändare i Byggnadsarbetaren och i skånska lokaltidningar, där han många gånger tagit fajten mot främlingsfientligheten och Sverigedemokraterna.
– Jag har lovat mig själv att aldrig vara tyst. Att aldrig sitta tyst vid fikaborden om det kommer upp diskussioner. Jag säger emot och ger svar på tal.
För ett tag sedan reagerade Tommy Carlsson på ett utspel från Sverigedemokraterna om att partiet med skattemedel vill bevara traditionell svensk kultur, i synnerhet folkdans. Han skrev ett inlägg i Kristianstadsbladet om att ”folkdans är som allt annat vi betraktar som typiskt svenskt – ett hopkok från världens alla hörn. Schottis kommer från Skottland, polska från Polen och vals från Österrike”.
– Med det vill jag visa att det inte finns något som är genuint svenskt. Efter mitt inlägg blev det starka reaktioner från Sverigedemokrater.

Tommy Carlsson är inte knuten till någon organisation eller politiskt parti. Han följer med i den politiska debatten och har koll på att SD i en rad frågor har röstat med alliansen som att stoppa förslag till höjd a-kassa, har sagt ja till sänkt bolagsskatt och stödjer regeringen när det gäller ett femte jobbskatteavdrag.

– Sverigedemokraterna gynnar inte arbetarna någonting utan är ett utpräglat högerparti, säger Tommy Carlsson.
I sitt principprogram skriver Sverigedemokraterna att ”Sverigedemokraterna är ett modernt arbetarparti och vi saknar de ideologiska låsningar som finns hos socialistiska och borgerliga partier”. Men om man tittar i den rapport som riksdagens utredningstjänst, RUT, har sammanställt så ges en annan bild. RUT har tagit fram siffror när Sverigedemokraterna har varit vågmästare, det vill säga när SD:s röst blir avgörande i omröstningarna. Under 2013/14 röstade SD i 114 av 132 sådana omröstningar med alliansen i riksdagen (86,4 procent).**

”Om det blir fler undantag i las så blir det godtyckligt vem som får gå. Den som inte håller käften ligger illa till”, säger Tommy Carlsson angående Sverigedemokraternas politik.

Byggnadsarbetaren har tittat närmare på några av omröstningarna under våren 2014, där partiet röstat med alliansen. Det handlar exempelvis hur Sverigedemokraterna har röstat mot att begränsa visstidsanställningar och mot att införa skattereduktioner för fackföreningsavgift och a-kasseavgift. I vissa fall har SD också haft egna enskilda motioner som att avskaffa 1 maj som helgdag och öka antalet undantag i lagen om anställningssydd (las).
– Om det blir fler undantag i las så blir det godtyckligt vem som får gå. Den som inte håller käften ligger illa till. Arbetarna blir tystare om det inte finns regler för anställningstryggheten, säger Tommy Carlsson.
Men värst är ändå det rasistiska budskapet, tycker Tommy Carlsson. Att partiet vädjar till människors främlingsfientlighet.
– Rasismen leder till splittringar inom arbetarklassen. Är inte arbetarna överens så gynnas arbetsgivarna.

Enligt Expo, en stiftelse som granskar och informerar om rasism och främlingsfientlighet, så är idén om en ”homogen befolkning” central hos extremnationalistiska och fascistiska partier, så även hos SD. Men enligt Expo talar inte SD om ras. Det är istället svenskheten, och det som partiet definierar som ”vår kultur”, som ska hållas ren. Följande är en av flera definitioner av svenskheten i SD:s principprogram 2011.
”Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet.”
– Det viktigaste för Sverigedemokraterna är det homogena samhället. Det är inte strävan efter ekonomisk fördelning eller jämlikhet, utan att vi ska tycka och tänka så lika som möjligt. säger Niclas Nilsson, ansvarig för fackliga projekt på Expo.

För att uppnå homogenitet behöver samhället delas upp i ”vi” mot ”dem”. SD definierar klart vem som är svensk och vem som inte är det.
– Sedan ställer man dessa två grupper mot varandra. Ur arbetarrörelsens perspektiv är det problematiskt för att man ställer arbetare mot arbetare. Det kan exempelvis vara en svensk byggnadsarbetare som ställs mot en kille som har bott här i 20 år och som kommer från ett annat land. Det bryter mot den fackliga idén att man som arbetare håller ihop, eftersom man är just arbetare och därför har gemensamma ekonomiska, politiska och sociala intressen, säger Niclas Nilsson.

I en undersökning som Novus låtit göra i månadsskiftet januari–februari 2014 på LO:s uppdrag skulle 15,4 procent av LO-medlemmarna lägga en röst på Sverigedemokraterna om det var val. Det gör Sverigedemokraterna till det näst största partiet bland LO-medlemmar efter Socialdemokraterna (51,9 procent).
Hur många byggnadsarbetare som skulle rösta på SD i valet är inte statistiskt klarlagt.
– Vi har sett att SD traditionellt går bättre bland yngre män och i LO-grupper, men det håller på att utjämnas. SD har också ökat brett i andra grupper som bland äldre, kvinnor och i Saco, säger Mats Lindström, analytiker på Novus.
Några av de byggnadsarbetare som tänker rösta på Sverigedemokraterna i höstens val arbetar på byggarbetsplatser i södra Skåne. Byggnadsarbetaren har försökt få någon av dem att ställa upp för en intervju, men de har avböjt.

Rörläggaren Krister Wicander är facklig-politiskt ansvarig på Byggnads i Skåne. Inför riksdags- och Europavalet har han jobbat med valet och har hittills träffat cirka 3 000 medlemmar på byggarbetsplatser. Efter att ha besökt arbetsplatser i Skåne är hans uppfattning att det har varit mindre snack kring SD inför höstens val än det var vid förra valet, 2010.
– Då var det en hårdare stämning. Man pratade mer högljutt om att man skulle rösta på dem och det fanns SD-klistermärken i bodarna.
Krister Wicanders uppfattning stämmer överens med SCB:s partisympatiundersökning som genomfördes i maj. Bland LO-medlemmarna backar Sverigedemokraterna nästan två procentenheter till 8,5 procent jämfört med november 2013.
Krister Wicander tror att förklaringen kan vara att många byggnadsarbetare har blivit medvetna om att SD i stor utsträckning röstar med alliansen, men han är också självkritisk och anser att facket borde ha tagit diskussionerna mycket tidigare mot Sverigedemokraterna.
– Det handlar mycket om utbildning och arbetarrörelsen har stått tillbaks mycket när det gäller utbildning de senaste åren. Vi tjänar på att utbilda vår medlemskår.

”Vi hade kunnat rösta på fler rödgröna förslag”

Mattias Karlsson, ledamot av arbetsmarknadsutskottet, vice gruppledare för Sverigedemokraternas riksdagsgrupp, svarar på kritiken mot hans parti:

1. Enligt siffror från Riksdagens utredningstjänst har SD röstat med alliansen, trots att SD vill framstå som ett arbetarparti som varken är till höger eller vänster?
– Merparten av voteringarna handlar inte om att vi röstar på något förslag som regeringen lägger, utan att vi helt enkelt röstar mot förslag från de rödgröna. Vi hade kunnat rösta på fler rödgröna förslag om de hade varit villiga att diskutera finansieringsfrågan med oss.

2. Socialdemokraterna och vänstern vill begränsa visstidsanställningarna. Varför har ni röstat mot det i riksdagen?
– Det är en komplex fråga som det finns många aspekter på. Jag har inte lyckats få svar på om det finns några utredningar på konsekvenserna av att införa kraftfulla begränsningar. Hur många av dem som i dag är visstidsanställda skulle bli av med jobbet istället för att bli fastanställda ? Vi vet inte de fulla konsekvenserna av ett sådant beslut.

3. Varför vill SD gå längre än andra partier i riksdagen när det gäller att utöka antalet undantag i las?
– Turordningsreglerna skapar höga trösklar för dem som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, framför allt för ungdomar och utlandsfödda, där vi ser de största problemen med utanförskap. Åtta av tio företag anger att man ser den här frågan som den viktigaste för att förbättra ett företags klimat och klara sig i svåra tider. Det finns indikationer att det skulle påverka anställningsbenägenheten.

4. Du har själv skrivit en motion att du vill avskaffa 1 maj som helgdag. Varför?
– Normalt sett så har man högtidsdagar som går tillbaks på traditioner eller händelser som har en potential att samla hela folket. Här har man en
helgdag som bara finns till för ett ideologiskt block. Den samlar inte, utan har snarare en splittrande effekt.

5. I principprogrammet står det bland annat så här: ”strävan att ersätta klasskamp och hat med förbrödning och nationell solidaritet”. Anser SD att det inte finns några klasser i samhället?
– Det finns klasser, men vi ser ingen poäng med att i onödan fokusera på splittring och konflikter inom samhället, baserat på klass. Man ska försöka i så hög utsträckning som möjligt peka på sådant som förenar samförståndsandan istället för att driva på konflikter mellan olika grupper i samhället.

6. I SD:s principprogram står att man ”kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet och kultur”. Vad menar ni med det?
– Det är viktigt att förstå att vi skiljer på nationstillhörighet och medborgarskap. De viktigaste beståndsdelarna i nationstillhörighet är lojalitet och identitet. Det är fullt möjligt för någon som har en annan bakgrund och känner lojalitet med Sverige och identifierar sig som svensk, att bli svensk. Det är bara ett klargörande. Vi ser inte nationstillhörigheten som något medfött, fastlåst, utan att det går att förändra.

7. Så om man skulle byta religiös inriktning och bli muslim så skulle man inte vara lojal med den svenska nationen?
– Det beror på. Det finns säkert fall där man konvertera till islam och ändå vara svensk, men det finns säkert också fall där man är mer lojal med en muslimsk, religiös fundamentalistisk rörelse som värnar andra länders intressen på bekostnad av det svenska och där man inte längre i vår uppfattning kan uppfattas som svensk.

8. Så SD exkluderar människor som inte kan tillhöra nationen?
– Jag tror att alla gemenskaper i någon mening är exkluderande, även en klassgemenskap är exkluderande. Det viktiga är att det finns möjlighet för den som vill ingå i gemenskapen, att man inte på basis av några medfödda egenskaper för alltid exkluderar någon från möjligheten att ingå i gemenskapen. Det tycker jag är det centrala.

Fotnoter:
* Novus undersökning, som gjordes på LO:s uppdrag, bland LO-medlemmar.
** Beräkningar har gjorts på totalt 616 omröstningar under riksdagsåret 2013/14. I de fall när SD har varit vågmästare, det vill säga när alliansen röstar på för ett förslag och S, V och MP för ett annat, röstar SD i stor utsträckning med alliansen. Det rör sig om 114 av 132 omröstningar (86,4 procent).