24 sprängningsolyckor längs Botniabanan

40 stygn i ansiktet fick han sy, maskinföraren som skadades vid den senaste sprängningsolyckan. Plötsligt detonerade kvarglömda sprängmedelsrester när maskinföraren skulle knacka ett stenblock i mindre bitar. Tryckvågen splittrade vindrutan och stenbitar har hittats fastkilade mellan hyttens tak och vägg.
– Han hade tur som klarade både hörsel och synen, säger Anders Byqvist, ombudsman på Seko i Örnsköldsvik.

Sedan bygget av Botniabanan började för sex år sedan har 24 olyckor med sprängämnen inträffat. Oftast handlar det om sprängämnen som inte detonerat vid sprängningarna utan först vid efterarbeten.
– Vi ser allvarligt på den här typen av olyckor och arbetar på olika sätt för att kunna kontrollera dem, säger Tomas Lindberg, Arbetsmiljöverket i Härnösand.

Han berättar att de under lång tid har följt olyckorna längs Botniabanan och ställt krav på underleverantörerna att försöka förebygga olyckorna. Men eftersom bygget är stort och många underleverantörer är inblandade är det svårt att nå alla med exakt information.
– Det är många faktorer som påverkar det här. Det handlar om vilket sprängmedel och vilka tändmetoder man använder. Allt är inte rena handhavandefel och det är svårt att säga: ”gör så här så fixar det sig”, säger Tomas Lindberg.

I branschen finns det en känsla av att antalet sprängningsolyckor har ökat de senaste åren.
– Vi får ställa oss frågan hur det kan komma sig. Just nu har vi ingen lösning på problemet, säger Tomas Lindberg, Arbetsmiljöverket i Härnösand.
– Det är klart att det handlar om ekonomin. Pressade byggtider och kvalitetsförsämring på materialet är bara till för att spara pengar, säger Anders Byqvist, ombudsman på Seko i Örnsköldsvik.